En trygg och brandsäker förskola

Det är förskolans rektor eller förskolechef som ansvarar för att brandskyddet fungerar. Verksamheten ska, enligt lagen om skydd mot olyckor arbeta aktivt med det systematiska brandskyddet för att minska riskerna och höja beredskapen. Förutom att lokalerna ska vara utrustade med larm, brandsläckare och utrymningsskyltar ska det också finnas en tydlig organisation och plan för hur alla ska agera vid en brand. De tekniska skyddssystemen ska kontrolleras och underhållas och riskerna för brand ska minimeras.

När sker de flesta bränderna?

På förskolor sker de flesta mindre bränderna på dagen och oftast i köket, många av dem hanteras av personalen. Större bränder sker oftast på kvällar och helger och är i stor utsträckning anlagda. Dessa bränder leder ofta till stora skador på byggnader.

Det går att minska risken för anlagd brand genom att göra förändringar i utemiljön. Ett effektivt sätt är att öka insynen genom att till exempel klippa ner häckar och ordna utomhusbelysning. Statistiken visar att bränder ofta startar i brännbart material som papper, kartonger och skräp. Rensa därför bort brännbart material på till exempel lastkajer, nära husfasader och på gården.

Viktigt med en fungerande organisation

Personalens agerande vid ett larm är helt avgörande och det är därför viktigt att alla har den kunskap som behövs. De ska initialt kunna hantera den lilla branden och släcka alternativt stänga in den och vid behov påbörja en utrymning. Förskolans rektor är ytterst ansvarig för brandskyddsarbetet men det bör även finnas andra i personalen som är utsedda att hantera brandsäkerheten som exempelvis egenkontroller av det byggnadstekniska brandskyddet.

Säkerhetsorganisationen måste fungera i alla lägen, oavsett om rektorn är på plats eller inte. Det ska finnas släckutrustning som är tydligt utmärkt med skyltar och är lätt att komma åt. Brandlarm och brandvarnare behöver testas regelbundet och man behöver även kontrollera så att utrymningsvägar är skyltade, upplysta och framkomliga, inga möbler eller låsta dörrar får stå i vägen. Även framkomligheten utomhus är viktig, räddningstjänsten behöver kunna komma nära fastigheten vid en insats.

Foto: Mostphotos

Risker på förskolan

Man fokuserar ofta på vad man ska göra om det börjar brinna, men tänk istället, vad kan vi göra för att det inte ska börja brinna?

För att komma dit är det viktigt att alla i verksamheten känner till vilka risker som finns och hur man ska arbeta för att hantera dem. Riskerna utgörs av sådant som startar en brand, sprider en brand eller som försvårar en utrymning.

Utrustning som alstrar värme vid normal drift kan vara en risk. Exempel på sådan utrustning är: elektriska element, laddare och torkskåp. Det kan även vara saker man gör på förskolan som kan påverka säkerheten som till exempel: bakning, kojor som byggs framför utrymningsväg eller tillfälliga utställningar som försvårar en utrymning.

Vid förvaring av brandfarliga varor, exempelvis handsprit, lösningsmedel eller tändvätska ska vätskorna vara kvar i originalförpackningen. Låt flaskorna stå kvar i ytterförpackning och placera dem stadigt på en hylla eller bänk. Förvara inte lättantändligt material som pappershanddukar eller blöjor i anslutning till brandfarliga varor. 

Exempel på risker som startar en brand

• Produkter som ger ifrån sig värme och som placeras för nära brännbart material. Det gäller till exempel: element, strykjärn, fläktar och lampor.
• Batteriladdare, trasiga elkontakter och skarvsladdar.
• Klämspottar eller liknande lampor som lätt kan ramla ner.
• Spisen i köket är en vanlig plats för en brand.
• Anlagd brand, se till så det inte finns brännbart material på exempelvis lastkajer, intill fasaden, på gården eller andra platser dit obehöriga kan ta sig.

Exempel på risker som sprider en brand

• Överfulla sopkärl, tomkartonger och returpapper.
• Brandfarliga varor som till exempel: handsprit, desinfektionsmedel eller tändvätska. Detta ska förvaras i skyltat skåp. 
• Öppna dörrar i brandcellsgränser som exempelvis dörrar som är uppställda med dörrkilar.
• Bortplockade dörrar.
• Tyger som hänger på väggar eller i tak.

Exempel på risker som påverkar en utrymning

• Möbler som är placerade i utrymningsvägar.
• Låsta dörrar eller utrymning via andra verksamheter.
• Tillfälliga utställningar eller vernissage.
• Dörrar som är blockerade på utsidan.

Samla personalen och låt alla vara med och diskutera vilka risker som finns på förskolan och hur ni kan hantera dem.

Utrymning

Den viktigaste resursen vid en brand är personalen och deras agerande vid en utrymning är ofta helt avgörande för hur det ska gå.

Att utrymma under vanlig verksamhet är en sak, det är betydligt svårare att genomföra en utrymning under vilan eller vid hämtning och lämning när barnen befinner sig på olika ställen. Någon behöver till exempel ansvara för själva utrymningen medan någon annan larmar och möter upp räddningstjänsten.

Utrymningsövningar bör genomföras regelbundet, förslagsvis en gång varje termin.

Robert Petersen

Brandinspektör

Det är därför viktigt med dokumenterade och väl kända rutiner för all personal. Dessa rutiner bör inte vara personbundna eller kopplade till en specifik funktion, eftersom personbundna uppgifter riskerar att fallera om personen i fråga inte är på plats.

Utrymningsövningar bör genomföras regelbundet, förslagsvis en gång varje termin. Det kan vara svårt att få till en bra utrymningsövning tillsammans med de minsta barnen. Det viktiga är att personalen övar och vet hur de ska agera i händelse av en brand, ska barnen ut eller ska de flyttas till en säker plats i huset? Hur genomför ni en utrymning under vilan?

I samband med en utrymningsövning kan det vara bra att prata med barnen om vad de ska göra om det börjar brinna och hur de kan skydda sig mot brand, både på förskolan och hemma.

Det finns material att hämta på MSB:s webbplats, www.msb.se, sök på utbildningsmaterial till barn eller titta på Brandskyddsföreningens webbplats.

Egenkontroller

För att vara säker på att brandskyddet på förskolan fungerar är det viktigt att göra så kallade egenkontroller, både dagligen och över tid. De dagliga kontrollerna kan göras av alla i personalen och syftar till att snabbt uppmärksamma eventuella akuta brister i brandskyddet, exempelvis en blockerad nödutgång eller brännbart material på spisen. Dessa brister ska åtgärdas snabbt och sedan rapporteras till den som är brandskyddsansvarig.

För att alla delar av brandskyddet ska fungera över tid behöver detta kontrolleras mer systematiserat. Denna typ av kontroller behöver genomföras regelbundet och bör dokumenteras. Det är viktigt att den som genomför detta har kunskap om vad som ska kontrolleras, varför det ska göras och hur kontrollen ska gå till.

Det som behöver kontrolleras är bland annat att:

• handbrandsläckare finns på avsedda platser och att de fungerar. 
• det finns utrymningsskyltar och att de lyser vid behov. 
• alla utrymningsvägar är fria från brännbart material och lätta att passera.
• dörrar i utrymningsvägar inte är låsta eller blockerade på utsidan.

Det är även viktigt att kontrollera brandlarm eller brandvarnare så att de fungerar och hörs i alla utrymmen.

För att underlätta detta arbete är det lämpligt att ta fram en checklista för vad som ska kontrolleras och hur ofta samt en instruktion som förklarar hur kontrollerna ska genomföras på rätt sätt. 

En säker och trygg förskola

Under vissa år lägger Storstockholms brandförsvar ett särskilt fokus på brandskyddet på våra förskolor, detta sker genom tillsyn och information eller rådgivning. SSBF är tillsynsmyndighet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor.  Det innebär att vi under året gör tillsyn på många förskolor i våra tio medlemskommuner för att kontrollera att brandskyddsarbetet bedrivs på en tillfredsställande nivå.

Utifrån vårt fokus har vi tagit fram en film som på ett enkelt sätt beskriver grunderna i brandskyddsarbete i förskolemiljö. Filmen går stegvis igenom de olika delarna av brandskyddet och är cirka 15 minuter lång. Vi hoppas att filmen kan utgöra ett stöd för er i arbetet med att säkerställa ett bra brandskydd.

Vi har även kompletterat filmen med ett arbetsmaterial med ett frågepaket som ni kan dra nytta av när ni utvärderar arbetet, eller i händelse av att detta kommit på efterkälken – till att bygga upp det.

Vi ser till exempel att materialet skulle kunna delas upp och användas bitvis vid era arbetsplatsträffar. En förhoppning från vår sida är att all personal kan ta del av detta. Men hur ni önskar använda detta stöd- och arbetsmaterial är självfallet helt upp till er. Det är fritt för er att använda och vi hoppas att ni kommer att ha glädje och nytta av materialet som du kan ladda ner via länken nedan.

Checklistor

Att tänka på utomhus

• Utomhusbelysning skapar trygghet och synlighet.
• Håll buskar och annan växtlighet på gården låga så förbättras insynen, därmed minskar risken för en anlagd brand.
• Papperskorgar kan vara en brandfara. Se till att de har lock och töm ofta!
• Håll lastkajen fri från brännbart material.
• Löst brännbart material på gården såsom kartonger, skräp, och lövhögar kan bli bränsle för en anlagd brand och bör därför städas undan.
• Tänk på att inte placera återvinningskärl nära fönster eller fasader.
• Utvändiga utrymningsvägar, exempelvis nödutgångar och utvändiga trappor, ska hållas fria från hinder, snöröjas och sandas.
• Tänk på att räddningsfordon behöver komma nära fastigheten vid en insats.

Att tänka på inomhus

• Brandlarmet/brandvarnare ska vara rätt utformat och höras i alla utrymmen.
• Utrymningsskyltarna ska vara synliga.
• Utrymningsplaner ska vara tydligt placerade vid ingången.
• Utrymningsvägar ska vara fria från brännbart material och får inte blockeras.       
• Brandfarliga varor som tändvätska och handsprit bör hanteras med aktsamhet. För större volymer kan det krävas tillstånd.
• Släckutrustningen ska vara tydligt utmärkt och vara lätt att komma åt.
• Tydliga rutiner för hantering av spisar, torkskåp och laddning av elektrisk utrustning.