Räddningstjänsten bortglömd i Sveriges totalförsvarsplanering

DEBATTARTIKEL: I händelse av krig är det av yttersta vikt att Försvarsmakten kan försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Likaså är det av yttersta vikt att den kommunala räddningstjänsten kan rädda människoliv ur de rasmassor, bränder och olyckor som följer i krigets spår. Men var har räddningstjänsten tagit vägen i budgeteringen av Sveriges totalförsvar?

Det pågående kriget i Ukraina har gett oss många lärdomar. En lärdom är att Rysslands militär inte respekterar folkrätten, utan anfaller både militära och civila mål med katastrofala skadeverkningar som följd. En annan lärdom är att räddningstjänsten i Ukraina har haft en central roll i att rädda människoliv ur de brinnande ruiner som en gång var fungerande samhällen.

Dessa lärdomar borde sitta fastbultade på väggen i alla skrymslen där det planeras och budgeteras för Sveriges framtida totalförsvar och civilförsvar. Men så verkar inte vara fallet. Av de 3 miljarder kronor som Försvarsberedningen satsar på svenskt totalförsvar 2022 går 800 miljoner kronor till det civila försvaret. Av dessa 800 miljoner föreslås endast 70 miljoner kronor gå direkt till kommunerna, som ansvarar för all kommunal räddningstjänst i Sverige.

70 miljoner kan låta mycket, men utgör endast 2,3% av de ursprungliga 3 miljarderna. Satt i relation till att det idag finns 290 kommuner i Sverige, och därtill ett hundratal kommunalförbund, blir dessa 70 miljoner en droppe i havet för alla de räddningstjänster och andra kommunala verksamheter som ska dela på pengarna. Samtidigt föreslås Sveriges 21 länsstyrelser få 108 miljoner kronor. Länsstyrelserna har också en viktig roll i totalförsvarsarbetet, men ingår inte i den kommunala verksamhet som faktiskt genomför de livräddande räddningsuppdragen.

Att satsa på totalförsvaret är i sig helt rätt, men en mycket större del av satsningen måste komma kommunernas räddningstjänster till gagn. Det är på kommunal nivå - och inte på statlig nivå - som jobbet ska göras när det kommer till att skydda civilbefolkningen mot krigets verkningar. En större andel av de ekonomiska anslagen för totalförsvaret måste därför vigas till Sveriges kommuner, som bygger grunden och basförmågan för den kommunala räddningstjänsten idag och i framtiden.

Svenska folkets tillit till en fungerande kommunal räddningstjänst är en av hörnstenarna i samhällets trygghetsfundament, och räddningstjänsten måste ha de medel som krävs för att kunna rädda människoliv - i krig, kris och fred.

 

Ole Jörgen Persson (M)
Ordförande, Storstockholms brandförsvar

Peter Arnevall
Förbundsdirektör, Storstockholms brandförsvar

 

Denna text publicerades även 30/3 på DN.se: Länk