Storstockholms brandförsvar använder sig av cookies. Genom din användning av webbplatsen godkänner du detta. Läs mer om cookies här Jag accepterar cookies
Meny
Brandskyddsinformation

Vad är brandfarliga varor?

Till brandfarliga varor räknas gaser och vätskor som till exempel gasol och bensin. Brandreaktiva varor är ämnen och blandningar som kan underhålla brand, reagera våldsamt vid en brand eller leda till brand. Här kan du läsa mer om vad som kännetecknar brandfarliga och brandreaktiva varor.

Gaser och gasblandningar som kan antändas i luft vid 20°C vid normalt atmosfärstryck klassificeras som brandfarliga varor. Det gör även vätskor med en flampunkt som inte överstiger 100°C samt brandreaktiva varor.

Brandfarliga vätskor delas in i olika klasser utifrån deras flampunkt. Flampunkten är den temperatur som en vätska minst måste uppnå innan den kan antändas. Här följer några exempel på brandfarliga vätskor och vilken klass de tillhör:

Klass 1: Vätskor som avger brännbara ångor redan under 21°C, till exempel bensin, koncentrerad spolarvätska, etanol, metanol och E85.

Klass 2a: Vätskor som avger brännbara ångor vid normal rumstemperatur mellan 21-30° C, till exempel xylen, vissa snabbtorkande färger och rostskyddsfärger.

Klass 2b: Vätskor som avger brännbara ångor vid 30-55° C när temperaturen överstiger normal rumstemperatur, till exempel vid starkt solsken. Hit hör exempelvis fotogen, terpentin och naftaprodukter.

Klass 3: Vätskor som avger brännbara ångor om temperaturen i omgivningen ligger mellan 55-100°C. Hit hör till exempel tändvätska, dieselolja och eldningsolja.

På flaskor med brandfarlig vätska står normalt vilken klass de tillhör på etiketten. I annat fall går det att hitta klass respektive flampunkt i varuspecifikationsbladet för varan. Du kan läsa mer om klassificering och märkning på MSB:s webbplats

Brännbarhetsområde

Brännbarhetsområdet för en specifik brandfarlig vätska eller gas anger vilken lägsta koncentration av brännbara ångor i luften som krävs för att de ska kunna antändas. Om koncentrationen av ånga i luften ligger under eller över brännbarhetsområdet kan blandningen inte antändas.

Brandreaktiva varor

Brandreaktiva varor är ämnen och blandningar som kan underhålla en brand, reagera våldsamt vid en brand eller leda till en brand. Det är MSB som genom sina föreskrifter anger vad som omfattas av begreppet brandreaktiv vara.

I dag räknas följande ämnen som brandreaktiva varor:

  • Väteperoxid med en koncentration från 20 procent och uppåt samt all tillverkning av väteperoxid oavsett koncentration.

  • Organiska peroxider. De används som initiatorer inom plastindustrin för att starta polymeriseringsreaktioner samt som härdare vid plastning/spackling av till exempel båtar.

  • Ammoniumnitrat i hög koncentration. Det används i huvudsak för att tillverka sprängämnen, vilket omfattar all teknisk ammoniumnitrat och några sorters konstgödsel.

  • Lågnitrerad nitrocellulosa med högst 12,6 procent kvävehalt fuktad med minst 25 procent vatten eller alkohol eller plasticerad nitrocellulosa med minst 18 procent mjukningsmedel. Det används vid tillverkning av vissa lacker och limsorter samt vid tillverkning av nitrerat garn (tändgarn) för branddörrar och dylikt.

Läs mer om brandreaktiva varor på MSB:s webbplats.

Du kanske också vill läsa:

Brandskyddsinformation

Förvaring av brandfarliga varor i verksamheten

Hanterar du brandfarliga varor i din verksamhet? Med brandfarliga varor avses brandfarliga gaser, vätskor och brandreaktiva varor. Om så är fallet ska du ta reda på vilka regler som gäller angående hanteringen av dessa och om du behöver tillstånd.

Brandskydd i hemmet

Brandfarliga varor i hemmet

Våra hem är fyllda av brandfarliga varor som bränslen, lösningsmedel och rengöringsmedel. Om olyckan skulle vara framme kan det ge allvarliga konsekvenser. Läs vår guide för att lära dig mer om hur du förvarar brandfarliga varor på ett säkert sätt.

Brandskyddsinformation

Söka tillstånd för brandfarliga farliga varor

Alla som hanterar större mängder brandfarlig vara måste söka tillstånd. Det gör du i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Här hittar du information om när tillstånd behövs och vad en ansökan ska innehålla.